Wednesday, February 10, 2010

Fröken Sportig,

Har inte pratat om mina träningsförehavanden på länge nu, så jag mosar på med en rejäl uppdatering!

Måndag 20.05 Massdojo, USA
Det är Sensei Eric som häller i kvällens pass. Fokus ligger på några så kallade "one-steps"(självförsvar) och brottning. Rejäl uppvärmning med massa framåtrullningar, bakåtrullningar och breakfall's, blev yr som bara den. Man kanske börjar bli gammal? Ha ha.

Gjorde bra ifrån mig. Kände att jag hade koll på läget. Min partner blev ingen mindre än en 17 åring vid namn Adam. Han är totalt ur form, lat, självgod och STOR. Minst 1.80 och generösa 90-93kg. Men det funkade i alla fall. Han har äntligen "warmed up to me" och fattar att jag faktiskt är en shysst partner, som han inte behöver sätta på plats genom att mosa mig eller böja mina armar ur led. Till skillnad från vissa andra i gruppen.

Vi fick lära oss en ganska cool grej från mount. Typ att "offra" ett ben för att sedan få in en triangel. Svårt och förklara men riktigt kul. Passet avslutades med sparring. En viss David(tillhör gruppen som gillar att mosa mig m.m) fick mig att klappa av två ggr. Första ggn mosade han min käke, ingen som helst teknik inblandad. Han bara la axeln på mitt huvud och tryckte. Andra ggn mosade han mitt huvud till punkten då jag inte längre fick luft. Ingen som helst teknink. Bara mos.

Jag är absolut ingen som klagar eller mesar. Jag vill inte ge dem den tillfredställelsen, men: Om man har en grupp med individer som pajar träningen, bara för att de känner någon slags prestige eller glädje i att trycka ner andra. Inte fan kommer det att komma några nya elever, speciellt inte tjejer. Jag är den enda tjejen i gruppen och det kanske är det som är problemet för vissa. Mitt kön. Inte försöker de mosa eller skada de andra männen/pojkarna i gruppen heller!

Det har kommit till den punkten att jag måste prata med sensei om det här. Efter ca 3 månader har jag tröttnat på att bli mindre värdigt behandlad(av VISSA) än resten av gruppen. Han är ju en affärsman. Så även om han inte skulle bry sig rent personligt(vilket jag absolut inte tror är fallet) så kommer affärsmannen i honom att ta till sig. Man kan inte driva en verksamhet utan kunder.

Nog om det. Avslutade passet med att sparras med svartbältaren George. Han älskar att reta mig, och är kaxig som tusan. Han satt och latade sig lite retsamt när vi skulle börja. Jag gillar att reta honom precis lika mycket. Och jag tar varje tillfälle jag kan! Likt en gepard dök jag på hans rygg, lyckades platta ut honom och letade efter en strypning. Men han är kompakt och sjuukt stark. Jag kämpade på för glatta livet i ca 3 min, jag lyckades inte få honom att klappa, men jag klarade mig utan att klappa jag med! VICTORY! George garvarde lätt och log när vi var klara. Fick en hård high five och en klapp på ryggen. Sjukt skönt att få sparras med någon vettig efter min lilla session med David.

Kl 9.00 My casa, USA
JAG SPRANG!! Hör och häpna! JAG, LISA MODIN, SPRANG!
Det gick riktigt bra, första gången sen innan vintern jag sprang. Men jag köttade på bra. Kändes galet bra när jag var klar.

Nu kl 11.22 sitter jag vid köksbordet hemma,
med en kaffe i högsta hugg och en kommande storm utanför köksfönstret.
Om 10 minuter ska jag hämta lillkillen. Vi skall käka och sen softa en stund innan tjejen kommer med bussen.

Massa kramar till alla er därhemma!
Längtar efter att få se er snart!

3 comments:

  1. Hej du fröken sportig!! Ja, ett gym har jag funderat på länge nu. Men det är pengarna som stretar emot. Är ju rätt dyrt. Men till våren kanske jag kommer igång med promenader och joggning igen! Jag gillar ju att vara ute och springa :) Så ska försöka göra det i alla fall. Och så illa är det inte att vara ensam, ganska skönt ibland också :) Fick du mitt meddelande jag skickade till dig på fejjan förresten? :) Vi kan väl pratas på skype någon dag? Innan du åker tänkte jag! :) Let me know!

    Kramar,
    Stina

    ReplyDelete
  2. Ha ha, kul att höra om dina äventyr på "dojon". Kämpa på bara!
    Jag hejar på dej!
    Mamma Mia

    ReplyDelete
  3. Härligt med en löptur Lisa! Vi längtar efter att få träffa dig igen och höra om din au pair upplevelse.

    Hälsningar dina dalakussar, Kramar till dig.

    ReplyDelete